Världens befolkning växer snabbt äldre. National Institute for Aging föreslår att år 2050 kommer 1,5 miljarder att vara 65 år eller äldre . Höginkomstländer tenderar att ha en större andel äldre personer. Men mindre utvecklade länder har nu de snabbast åldrande befolkningarna, vilket gör det till en global utmaning. Den åldrande trenden förändras också dramatiskt förhållandet mellan äldre individer och individer under 65 år.
Detta är viktigt eftersom de inom äldreomsorgen är vanligtvis under 65 år.
Med tanke på dessa prognoser är det meningsfullt att vissa aspekter av vården kanske behöver outsourcas till robotar för att lindra de mänskliga vårdgivarnas brist och ge ett säkrare och hälsosammare liv för äldre.
Marknadsbehovet att skapa robotar som kommer att ta hand om baby boomers när de går i pension är väl igång, och vissa är redan kommersiellt tillgängliga.
Från ett "smart hem" till en assistent
Utvecklingen av sensorer och enheter som kan övervaka en individ, spåra hälsa och aktivitet, och signalera om det finns potentiell fara, togs redan upp i början av 90-talet. En enkel sängsensor kan till exempel upptäcka om en person kom ut ur sängen under natten men inte kom tillbaka, vilket ledde till att det var nödvändigt att kontrollera om allt var okej.
Begreppet "smart home" - ett trådlöst system med miljösensorer som ger information om en persons rörelser och kopplar hemanordningar och apparater - är ett väletablerat koncept nu tack vare "Things of Things". Men under det förflutna par år har hjälptekniken blivit mer sofistikerad och utarbetad.
Tänk på exempelvis hjulbaserade videokonferenssystem som kan styras på distans, kombinera element i ett smart hem med humanistiska aspekter av vård som även inkluderar sensorer för biometrisk spårning.
GiraffPlus-projektet var ett EU-finansierat initiativ som undersökte användningen av denna typ av robotik med äldre människor.
Det antas ha påverkat den framtida utvecklingen av socialvården i Europa. Giraff telepresence roboten är nu tillgänglig för köp. Roboten kan kombineras med sensorer placerade runt hemmet, imitera en persons närvaro.
"Måltid på hjul", bokstavligen
Koreanska robotföretaget Yujin utvecklade en robot som heter GoCart, som är avsedd att leverera mat i äldreomsorg och sjukhus.
Yujin tror att så småningom kommer robotarna att kunna ta över vid måltider och lediga vårdgivare för andra viktiga uppgifter. GoCart kan göra leverans- och återställningsuppdrag, övervaka världen runt med sitt samtidiga lokaliserings- och kartläggningssystem (SLAM) och prata med andra GoCarts. Det drivs enkelt och ger patienterna stor kontroll över sin miljö. Till exempel kan en person beställa snacks via sin smartphone och få dem levererade. GoCart kan också kalla en hiss och flytta mellan golv. Yujin rekommenderar att robotar blir överkomliga, vilket sparar både tid och pengar och blir ett livskraftigt alternativ för många vårdinstitutioner. I mars 2017 meddelade företaget att de kommer att börja med demonstrationer av 2,2-versionen av roboten, som också kan bära stora föremål, såsom linne eller avfallspåsar.
Om den här första provningen är framgångsrik planeras massproduktion till slutet av året.
Robotar med hjärta
Under den närmaste tiden lånar robotar inte bara en mekanisk hjälpande hand. I allt större utsträckning är de utformade för att tillgodose människors känslomässiga behov och fungera som följeslagare.
I Japan, känd för sin åldrande befolkning och avancerad robotteknik, gjordes ett särskilt tryck för att skapa kommunikationsrobotar för äldre med kognitiva funktionshinder som demens. Dessa robotar kan hjälpa människor med dagliga aktiviteter, medicinerad vidhäftning och schemaläggning, samt ge en meningsfull interaktion.
PARO (Daiwa House Industry), Pepper (SoftBank) och PARLO (Fujisoft) är några av de mest kända kommunikationsrobotar som finns i Japan.
PARO, en furrig, tätningsliknande robot programmerad att binda med sin ägare och producera mänskliga känslor har använts som ett terapeutiskt verktyg med personer med autism och demens. En studie utförd av Merel M. Jung och hennes kollegor vid University of Twente, Nederländerna, visade att PARO hade en positiv effekt på välbefinnandet hos patienter med demens. Vårdgivare som använder den djurliknande roboten observerade hur det kunde stimulera kommunikation och avbryta utmanande beteenden. Det noterades dock att husdjursrobotar ibland kunde överstimulera sina användare och inte var lämpliga för en bredare grupp äldre människor, till exempel friska människor som fortfarande lever självständigt.
I 2015 lanserade SoftBank försäljningen av Pepper-världens första robot som läser känslor och genererar också sin egen baserad på ansiktsuttryck, ord och omgivning. Till exempel är Pepper glad när han mottar beröm, och hans känslor manifesterar visuellt genom en hjärtskärm som ändrar olika färger baserat på humör.
Vill du ha en robot att titta efter dig?
Robotar blir alltmer humaniserade. Ändå är frågan om huruvida robotar verkligen kan ersätta människovårdare. Och dessutom vill du att en icke-människa ska ta hand om dig? Olika invändningar har uppstått, till exempel robotar kan öka känslan av objektivering, förlust av integritet och personlig frihet och infantilisera äldre människor. En systematisk översyn som publicerades i Journal of the American Medical Directors Association föreslog att det fortfarande finns brist på bevis som stöder effektiviteten hos robotar i vården. Också yttranden bland äldre ser delade ut, och deras förväntningar och attityder mot robotteknik är inte fullständigt förstådda än. Om en arbetskraftsbrist i vårdbranschen fortsätter, kan vi dock snabbt bli mer tacksamma och acceptera artificiella assistenter för att öka vår vård.
> Källor
> Bemelmans R, Gelderblom GJ, Jonker P. Socialhjälpmedel i äldreomsorg: En systematisk granskning av effekter och effektivitet. Journal of the American Medical Directors Association , 2012; 13 (2): 114-120.
> Broadbent E, Stafford R, Macdonald B. Accepterande av vårdrobotar för äldre befolkning: granskning och framtida anvisningar. International Journal of Social Robotics , 2009; 1: 319.
> Jung M, Van der Leij L, Kelders SM. En undersökning av fördelarna med en Animallike Robot Companion med mer avancerade Touch Interaction Capabilities för demensvård. Gränser i IKT , 2017
> Sharkey A, Sharkey N. Granny och robotarna. Etiska problem i äldreomsorgen. Etik och informationsteknik, 2012; 14 (1): 27-40.