Ventilator Associated Pneumonia (VAP)

Ventilator associerad lunginflammation (VAP), även känd som Ventilator Acquired Pneumonia, är lunginflammation som utvecklas 48 timmar eller längre efter att en patient intuberats . Lunginflammation som utvecklas under de första 48 timmarna av patientens tid på ventilatorn, eller var närvarande när patienten placerades på ventilatorn, anses inte som ventilatorrelaterad eftersom lunginflammation var närvarande innan ventilatorn användes.

Förhindra ventilationsrelaterad lunginflammation

En patient kan hjälpa till att förhindra att ventilatorn förvärvat lunginflammation genom att vara i bästa möjliga hälsa före operationen. Detta innebär att du inte röker före operationen , tar hand om eventuella tandproblem som kan vara närvarande och övar utmärkt munhygien. I allmänhet kan man försöka att vara i bästa möjliga hälsa genom att äta bra, träna och följa instruktioner för användning av mediciner kan förbättra hälsan och förhindra komplikationer efter operation.

Till exempel, en kirurgisk patient med diabetes som kontrollerar sitt blodsocker regelbundet och tar medicinen på lämpligt sätt kommer att vara bättre hälsa än en diabetiker som ignorerar sitt blodsocker. Optimera din hälsa före operationen hjälper bara till att förbättra ditt kirurgiska utfall, oavsett om lunginflammation utvecklas eller inte.

Förebyggande

Sjukhus har utvecklat protokoll för att aggressivt förhindra att ventilatorberoende patienter utvecklar lunginflammation.

Du kan höra vårdgivare prata om "VAP-protokoll" eller en "VAP-bunt" som innebär att förebygga i vårdplanen.

Protokoll innefattar typiskt:

Vem är i fara för ventilatorrelaterad lunginflammation

Individer med kroniska lungsjukdomar, som KOL och astma, kommer sannolikt att utveckla ventilationsförvärvad lunginflammation. Förekomsten av en neurologisk problem, såsom huvudtrauma eller återhämtning från neurokirurgi, är också en känd riskfaktor för lunginflammation.

Rökare och patienter som har flera kroniska tillstånd är också i högre risk än den typiska patienten.

Vanliga riskfaktorer

Längre intubation: Ju längre patienten förblir på en ventilator desto högre risk för VAP, 1 dag på en ventilator är bättre än 4. Patienterna har den högsta risken under de första fem dagarna på en ventilator.

Reintubation: Patienten är extuberad för att andas på egen hand och sedan reintuberas och placeras tillbaka på ventilatorn när de inte lyckas uppfylla sina syrebehov.

Trakeostomi: En kirurgiskt skapad öppning i nacken utförs en trakeostomi för att förhindra skador på halsens känsliga vävnader under en längre tid på ventilatorn.

Denna öppning är en känd riskfaktor för infektion, eftersom det ger ett annat sätt för bakterier att komma in.

Frekventa kretsändringar: Det här är när röret som förbinder patienten med ventilatorn ändras.

Endotracheal manschettryck är för lågt: Röret som går in i patientens hals blåses upp försiktigt för att förhindra att luft läcker ut. Ett rör som är uppblåst tillåter luft att läcka, men tillåter också orala sekretioner att läcka in i lungorna, en stor riskfaktor för lunginflammation.

Dålig subglottisk sugning: Om en patient inte kan få munnen och halsen framför den endotracheala rörmanchetten att sugas ordentligt för att avlägsna sekret är det högre risk att sekretionerna kommer in i lungorna.

Patienttransporter från ICU: Det innebär vanligtvis att tas i sängen för provning eller ett förfarande, såsom en CT-skanning.

NG-röret på plats: Ett nasogastriskt rör är ett rör som sätts in i näsan och ner i matstrupen för att avlägsna vätska med sug eller för att tillåta administration av läkemedel, vätskor eller rör som matar in i magen. Ibland kan ett längre rör införas på samma sätt men matas djupare in i GI-kanalen. Denna typ av rör som vanligtvis kallas ett NJ-rör (naso-jejeunal tube) kommer också med en ökad risk för lunginflammation.

Behandling

När det är möjligt erhålls en sputumkultur och känslighet för att identifiera bakterier som orsakar lunginflammationsinfektion. Bredspektrum antibiotika, som behandlar ett brett spektrum av bakterier, ges normalt när lunginflammation diagnostiseras. Om resultaten av känsligheten visar att ett annat antibiotikum kan vara mer effektivt kan antibiotikan senare ändras för förbättrade resultat.

> Källa:

> Riskfaktorer för ICU förvärvad lunginflammation. JAMA. > ftp://72.167.42.190/cardinal/pdf/Risk_factors_for_ICU_acquired_pneumonia_VAP_Cook_JAMA_052798.pdf

> Ventilator Associated > Lunginflammation i ICU. Intensivvård. > http://www.ccforum.com/content/18/2/208