Hälso-screeningstester är en viktig del av vården. Screening kan ske i form av enkla frågeformulär, laboratorietester, röntgenundersökningar (t.ex. ultraljud , röntgen) eller procedurer (t.ex. stressprov). Men bara för att ett test erbjuds för screening gör det inte att det är ett bra screeningtest. Teknisk noggrannhet är nödvändig men inte tillräcklig för ett screeningtest.
En kombination av rätt test, sjukdom, patient och behandlingsplan utgör ett hälsoskärmsprogram.
Diagnostisk vs Screening Exam
En läkarundersökning kan göras för diagnos eller screening, beroende på om patienten har tecken eller symtom relaterade till sjukdomen i fråga.
Syftet med en diagnostisk läkarundersökning är att fastställa närvaro eller frånvaro av sjukdom hos en individ med tecken eller symtom på sjukdomen. Ett diagnostiskt test kan också göras för att följa upp ett positivt screeningtest. Följande är exempel på diagnostiska tester:
- Hjärtstresstest för att leta efter hjärtsjukdom hos en person med bröstsmärta
- Bröströntgen för att leta efter lunginflammation hos en person med hosta och feber
- Fullbord blodtal för att leta efter anemi hos en person med trötthet
- Bröstbiopsi hos en person med ett abnormt screening mammogram
Syftet med en undersökning är att upptäcka en sjukdom innan tecken eller symtom uppträder för att möjliggöra tidig behandling.
Följande är exempel på screeningtester som godkändes av Task Force of US Preventive Services:
- Koloskopi, sigmoidoskopi eller avföringstest för att detektera kolorektal cancer hos vuxna som är 50 år eller äldre och som inte har tecken eller symtom på sjukdomen.
- HIV-test hos ungdomar och vuxna i åldern 15 till 65 år som inte har tecken eller symtom på hiv.
- Test för typ 2-diabetes hos asymptomatiska vuxna med fördröjd blodtryck (antingen behandlad eller obehandlad) större än 135/80 mm Hg
- Test för sicklecellsjukdom hos nyfödda
Screeningstester förbättras ständigt för att öka skyddsnivån. Till exempel, vid fall av livmoderhalscancer, som orsakas av den humana papillomavirus (HPV) -årig detektion kan nu stödjas av konventionell Pap-test-screening såväl som HPV-DNA-testning. Nya studier visar att HPV-test är känsligare. Många experter argumenterar därför för att den ska bli den primära screeningtekniken.
Vad gör ett bra screeningtest?
Bara för att vi har ett sofistikerat test för att upptäcka en sjukdom eller abnormitet betyder det inte att testet är lämpligt för screening. Till exempel kommer en helkroppsbehandlingssökning att upptäcka avvikelser hos de allra flesta individer, men det rekommenderas inte som en screeningtest för personer som är i god hälsa. En tentamen är endast lämplig för screening om det är gjort i rätt sammanhang, vilket innebär frågor om själva sjukdomen, personer som är mottagliga för sjukdomen och tillgängliga behandlingar.
Wilson och Jungner beskrev kriterier för ett bra screeningprogram i deras landmärke 1968 papper.
Världshälsoorganisationen antog dessa 10 kriterier som fortfarande utgör grunden för en stor del av diskussionen kring screeningprogrammen idag.
- Villkoren som eftersträvas bör vara ett viktigt hälsoproblem.
- Det bör finnas en accepterad behandling för patienter med en känd sjukdom.
- Anläggningar för diagnos och behandling bör finnas tillgängliga.
- Det bör finnas ett igenkänt latent eller tidigt symptomatiskt stadium.
- Det ska finnas ett lämpligt prov eller prov.
- Testet ska vara acceptabelt för befolkningen.
- Konditionens naturhistoria, inklusive utveckling från latent till deklarerad sjukdom, bör förstås på ett adekvat sätt.
- Det bör finnas en överenskommen policy om vem som ska behandlas som patienter.
- Kostnaden för fallstudier (inklusive diagnos och behandling av patienter som diagnostiserats) borde vara ekonomiskt balanserad i förhållande till eventuella utgifter för sjukvård som helhet.
- Case-finding bör vara en fortlöpande process och inte ett "en gång för alla" -projekt
Observera att ovanstående kriterier inte fokuserar på själva testet utan snarare det sammanhang där det används. Om även ett av kriterierna inte uppfylls är chansen låg så att ett visst testning kommer att förbättra vår befolknings hälsa.
Utveckling av Screening Criteria
Wilson och Jungner hade inte för avsikt att deras föreslagna kriterier skulle vara det sista svaret, utan snarare att stimulera ytterligare diskussion. Tekniken fortsätter att utvecklas, vilket gör det möjligt för oss att upptäcka fler och fler sjukdomar på ett mycket tidigt stadium. Men upptäckt av en sjukdom eller abnormitet förbättrar inte alltid hälsan. (Till exempel, vad är nyttan av screening för en sjukdom om det inte finns någon behandling för det?) Raffinerade screeningskriterier har föreslagits som skulle redogöra för komplexiteten i vården idag.
Genetisk screening blir också ett viktigt utvecklingsområde, inklusive prenatal screening. Många genetiska tester är nu tillgängliga och primärvårdspersonal måste kunna ge råd till sina patienter så att de kan fatta välgrundade val. Vissa experter varnar för att genetiska tester inte bör rutineras. Patienterna måste vara medvetna om fördelarna och riskerna innan de tas. Dessutom kan personer med stor risk att utveckla ett visst genetiskt tillstånd ha lika mycket nytta av att ta itu med andra delar av deras hälsa, som näring, miljöfaktorer och motion.
En avgörande fråga att fråga innan du accepterar test för screening är "Gör screeningtestet till övergripande bättre hälsa?"
> Källor:
> Anne Andermann et al. Revisiting Wilson och Jungner i genomic Age: En granskning av Screening Criteria under de senaste 40 åren. Bulletin of World Health Organization 2008; 86 (4): 241-320.
> Harris R et al. Ompröva kriterierna för utvärdering av föreslagna screeningprogram: Reflektioner från 4 nuvarande och tidigare medlemmar av den amerikanska arbetsgruppen för förebyggande tjänster. Epidemiol Rev (2011) 33 (1): 20-35.
> Tota J, Bentley J, Ratnam S, et al. Introduktion av Molekylär HPV-testning som primärteknik vid screening av livmoderhalscancer: Verkar på bevis för att ändra nuvarande paradigm. Preventive Medicine , 2017; 98 (Special Issue: Emerging Paradigms in Cervical Cancer Screening): 5-14.
> Task Force för förebyggande tjänster i USA. USPSTF A- och B-rekommendationer. Wilson JMG och Jungner G. Principer och praxis för screening för sjukdom. Public Health Papers nr 34. Genève: Världshälsoorganisationen; 1968.